Strandhugg på Gistaholmarna

I söndags åkte jag ut till Gistaholmarna som ligger i Indalsälvens mynning mellan fastlandet och Alnön för att med egna ögon se hur skarven påverkat miljön. Det första man ser när man närmar sig Stora- och Lilla Gistaholmen är att siluetten mellan öarna skiljer sig åt.

Gistaholmarna

 

Lilla Gistaholmen till vänster saknar all grönska och ger ett avskalat, nästan spöklikt intryck. I träden ser man svarta ”bollar” som är skarvarnas bon. De är placerade högt uppe i träden och långt ute på trädgrenarnas och det rör sig om mellan 5 – 10 bon i varje träd. Det är mest tall men även några lövträd  förekommer.

gistaholmarna2

 

Här ser man tydligare träden med alla skarvbon.

gistaholmarna3

När man går på ön så är det grått som är den dominerande färgen. Det är inte kletigt och kladdigt på marken utan relativt normalt men spillningen finns överallt så man blir fläckig på kläderna. Det var relativt svalt när jag var där så lukten var inte besvärande men mina färdkamrater berättade att det luktade betydligt mer varma sommardagar.

gistaholmarna4

Skarvarna var relativt oskygga och vande sig efter ett tag vid min närvaro. De satt högt uppe i träden på ca 5 – 10 m höjd där de hade sina bon. Att komma åt äggen för att pricka dem tror jag blir mycket svårt och dessutom farligt.  Kom man för nära flög de iväg och det kretsade hela tiden hundratals fåglar över ön när jag var där.

gistaholmarna5

Vi var också ute på Stora G där skarven ännu inte etablerat sig (vi såg några bon, men inga fåglar) och den ön var mycket trevlig och familjevänlig med sin stora gammelskog och fina badstrand. Det skulle vara oerhört trist om Stora G gick samma öde till mötes som Lilla G, både för den fina miljöns skull men framförallt för att då skulle antalet skarvar flerdubblas vilket kommer att påverka det maritima livet mycket olyckligt vilket skett i andra delar av landet. Det bästa är att beskatta antalet fågelindivider till en rimlig nivå (inte utrota dem) och att hitta lämpliga metoder som är både effektiva och etiska.

Sammanfattningsvis var det en lärorik kväll jag hade och som får mig att ytterligare fundera på hur skarvfrågan skall lösas.

/Arne